|
Kirjoittanut Magnus Cederlöf
|
|
29.01.2011 13:29 |
|
Finlands miljöcentral publicerade nyligen en utredning om hur naturskyddslagen från 1997 har fungerat i förhållande till de målsättningar som ställdes upp då den stiftades. Det är frågan om ett omfattande arbete som utmynnar i slutsatser om hur lagstiftningen borde utvecklas med tanke på erfarenheterna under det senaste decenniet.
Själv fäste jag mig speciellt vid en detalj som forskarna bakom rapporten lyfter fram. Det gäller övergödningens effekter på landbacken och i synnerhet i strandbältet. Hittills har ju diskussionen kring övergödningen och dess effekter varit fokuserad på vilka effekterna blir i vattenmiljön. Då har man vanligen förbisett att eutrofieringen också har medfört att stora mängder alger sköljs upp på stränderna och påverkar ekosystemen där. Speciellt utsatta är sandstränderna där algmassorna lätt blir kvarliggande och så småningom leder till att sandstranden växer igen och kanske förvandlas till en vassvik.
Personligen har kag följt med en sådan utveckling för de vackra sandstränderna på Sandön i Ekenäs östra skärgård. På 60- och 70-talen då övergödningen ännu var ett rätt okänt fenomen förekom enbart sparsam gräsväxtlighet på Sandöstränderna. Sandö erbjöd idealiska simstränder och besöktes ofta av barnfamiljer. Till saken hör ju att sandstränder är en bristvara i Ekenäs skärgård.
Sedan 90-talet har en eskalerande igenväxning av Sandöstränderna ägt rum. De ursprungligen rätt breda sandbältena på stränderna har krympt ihop till smala korridorer där man fortfarande kan röra sig utan att trassla in sig i snårig växtlighet. Markägaren förefaller inte att visa något intresse för att sköta om sina värdefulla stränder. För att bevara stränderna behövs helt enkelt insatser. Algmassorna som sköljs upp på stränderna borde krattas ihop och transporteras bort för kompostering eller något annat ändamål. Markägaren har här ett klart ansvar att vårda en unik naturtyp.
Det är svårt att bedöma om en reviderad naturskyddslag kan göra något åt de igenväxande sandstränderna vid Östersjökusten. Här behövs framförallt en attitydförändring där markägarna vaknar upp och inser att de sitter på en unik naturrersurs som håller på att gå förlorad. Själv ställer jag gärna upp på talko för att rädda någon av sandstränderna i Ekenäs skärgård!
|