Jag återkomnmer till ett tidigare bloggtema, nämligen Raseborg som fritidshuskommun par excellence. Med sina över 6000 fritidshus, allt från anspråkslösa kojor till pompösa villor och residens sticker Raseborg ut som den nyländska kommun med det största inslaget av fritidsboare.

För företagen i kommunen är fritidsboarna en viktig kundgrupp. Det är ju ofta frågan om köpstarka konsumenter som vet vad de vill ha. För kommunen innebär det höga antalet fritidshus ett betydande tillskott i den kommunala ekonomin i form av fastighetsskatt. Jag vill hävda att fritidsboarna är ett närande – inte tärande – inslag i kommunen och dess ekonomi.

Hur håller då kommunen kontakt med sina fritidsboare? Är man intresserad av deras åsikter och önskemål? Så förefaller det inte vara i Raseborg. Åtminstone känner jag inte till några kommunala initiativ i den här ritkningen i Raseborg. Här är kontrasten stor till t ex Kokemäki (Kumo?) kommun som har etablerat ett fritidsboarparlament (mökkiläisparlamentti), se http://www.kokemaki.fi/mokkilainen/mokkilaisparlamentti/.

Beslutsfattarna och tjänstemännen i Raseborg borde ta sig en funderare om hur man kunde förbättra kontakten och växelverkan med fritidsboarna. Även om fritidsboarna inte röstar i sin sommarkommun kan de ha ett genuint intresse att bidra med ideér om hur den kommunala servicen borde utvecklas. Helt gratis kommer jag med ett enkelt förslag: lägg in rubriken fritidsboende i vänster kolumn på Raseborgs hemsida och erbjud information i koncentrerad form för stugfolket!

Kommentit

Kirjoita uusi Haku

Kirjoita kommentti
Nimi:
Sähköposti:
Otsikko:
	Ole hyvä ja syötä oheisesta kuvasta löytyvä anti-spam-koodi.

Powered by !JoomlaComment 3.26

3.26 Copyright (C) 2008 Compojoom.com / Copyright (C) 2007 Alain Georgette / Copyright (C) 2006 Frantisek Hliva. All rights reserved."