|
Magmas Svenskfinlandrapport |
 |
 |
|
Kirjoittanut Niklas Andersson
|
|
02.02.2010 18:08 |
|
är intressant och kanske viktig läsning för den som vill påverka i Svenskfinland. Under eftermiddagen har jag lyckats skumma igenom en del, ytligt, rapporten är såpass lång att den kräver längre läsning för större slutsatser. Intressant är hur de svarande har definierat sig själv eller vad de anser att är Finlandssvenskt på frågan ”vad är finlandssvenskt för dig”.
I en tid där Finlandssvenska politiska förluster är vardagsmat och det parti som gör anspråk på synonym till finlandssvenskhet funderar på att slopa Svenska i sitt namn till förmån för Liberal är det intressant att titta närmare på vad man svarat.
Själv tycker jag att det är bra att Sfp-eliten flaggar för Liberalt och öppet bekänner färg. Dessvärre kommunicerar dessa dåligt vad de menar med Liberal, och det som egentligen är en destruktiv politisk ideologi när den är dragen till sin spets, marknadsförs som något fräscht och finlandssvenskt. Så är ändå inte fallet.
Finlandssvenskarna är inte, och har inte varit så värst liberala. Tvärtom är vi benägna att tycka om traditioner och relaterar lätt till konservativa värden; tradition, hembygd och familjetillhörighet är viktigt i respektive knut av Svenskfinland. Skärgårdsfinlandssvenskarna och småbrukarna förlitade sig i forna dagar hellre på högre makter och familjens stöd och arbetsinsats framom liberal anarki och individualism. Nej, man kan inte sätta likhetstecken mellan liberalism och finlandssvenskar.
Som en mer center-konservativ moderat icke-socialist vill jag framhålla alternativet till liberalismen. Kristdemokratin som ekokonservativ icke-socialistisk motvikt till liberalism och andra ytterlighetsideologier (javisst, det liberala partiet går mot en ytterlighetsrörelse) är en tredje väg som enat ett Europa. Det är en ideologi som förenar människor för familj, hem och fosterland.
Är det händelsevis så att Finlandssvenskarna är mer kristdemokratiska än liberala?
|
