|
För två år sedan gjordes ett politiskt beslut i två finländska städer - Kristinestad och Raseborg - att ansöka om ett medlemskap i Cittaslow-rörelsen. Den 9 april 2011 meddelades från Kristinestad att staden blivit godkänd som Finlands första Cittaslow. Tre dagar senare (12.4) kan man genom att googla (Kristiinankaupunki + leppoisa) redan få uppemot 16 000 olika notiser om stadens medlemskap i allehanda finländska media.
I den tryckta pressen är det inte endast resetidskrifter och regionala tidningar som noterat saken - somliga t.o.m. på ledarplats - utan även riksomfattande tidningar som HS eller Ilta-Sanomat. Den nationella Rundradion noterade nyheten både i ett längre radioklipp samt i en TV-spot. Ganska god reklam med tanke på att den inte kostat särdeles mycket. Och allt detta alltså före staden hållit sin presskonferens om saken (den hålls först 14.4). Bara att gratulera Kristinestad för lottovinsten. Kanske inte sju rätt ännu, men sex rätt och tilläggsnummer i vart fall.
”Meanwhile, back in the jungle” - vad hände under samma tid i Raseborg? Man skulle ju vara först vid kvarn, det var ju det som var halva poängen. Ganska lite hände, uppenbarligen.
När Västra Nyland frågade stadsdirektören i oktober 2010 varför saken inte gått framåt fick man veta att han inte har ”sett något mervärde i Cittaslow” och att staden ” ska tänka på sin profil utgående från egna kriterier, inte andras”.
Välbetänkt? Inte helt, tycker jag. Lite som att påstå att ett företag inte har något behov av en ISO certifiering när den ju redan har sin egna ”heimlaga” certifiering!
I stället lägger man ner orimligt mycket krut på att t.ex. blåsa upp en ganska marginell grej om ett kocklandslag som blir sist (eller var det nästsist, eller andraplats, jag har glömt) i en ganska obskyr matlagningstävling någonstans i Europas andra utkant. Vem kommer att komma ihåg det år 2020, eller för den delen ett tio år gammalt UNICEF-värdskap, hur förträffligt det än var? Jag vågar hävda att Kristinestad kan dra nytta av sitt Slow City –medlemskap ännu om tio år, kanske t.o.m. ännu mera då än i dag.
Inget vidare jobbat i Raseborg, tycker jag.
Vad tycker du?
|
