Det har diskutterats BB i press och radio nästan i det oändliga.  Man börjar fundera om det överhuvidtaget behövs några andra verksamheter i vår region. Mindre uppmärksamhet har man givit åt de åldringar som flyttades från Villa Rosa till Pentby. Som jag ser det så var det tråkigt att flytta dementa människor från ett ställe där dom redan en längre tid hade levt och lärt sig känna den personal som hade vården om dem. Om en föderska är 2-3 dagar på BB avdelningen, så kan det väl inta vara av så stor vikt var hon föder sitt barn, om hon är 20 eller 30 kilometer från sitt hem.

Men jag har stor förståelse för åldringarnas egna om de är bekymrade för sina gamlingar. Tills vidare så vet inte åldringarnas egna vad vårdkostnaderna blir, men hyran steg med  6 € per kvadrat i Penty jämfört med Villa Rosa. Man kan fråga om det är åldringarna som skall betala för de nybyggda utrymmena? Har någon överhuvudtaget noterat detta? F.Ö. finns det i dag så mycket byggnader för vårdbehoven i Raseborg , så dessa hinner säkert till de följande 50 åren.

Till fullmäktige för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt

Då Nylands sjukvårdsdistrikt startade sin verksamhet från början av år 2001, var en av de ledande principerna att koordinera specialsjukvården så, att det sammanslogs alla de kommunalförbund som sysslade med specialsjukvård i Nyland. Distriktet skulle också utveckla arbetsmetoderna för att uppnå den synergieffekt en rationalisering ger.
I dag har verksamheten utvidgats att omfatta Helsingfors stad och universitetetssjukhuset HUCS, samt att befolkningsunderlaget har fördubblats. Men den förväntade synerigieffekten låter fortfarande vänta på sig. Alla sjukhus som hör till distriktet arbetar med egna mål, dvs att betjäna lokalbefolkningen med nära på alla specialiteter. Eftersom sjukhusen hör till samma organisation, fastän de verkar i skilda byggnader, borde verksamheten koordineras så att när  patienten tas in på ett sjukhus, så kan patienten flyttas till ett annat sjukhus allt efter som behovet påkallar I dag, om jag förstått saken rätt, så debiterar man  kommunerna för varje flyttning bl.a. med skilda inskrivningsavgifter.
Praktiken berättar att inte ens laboratorieprover och röntgenbilder används på det nya sjukhuset, fastän prover tagits några dagar före flyttningen från det första sjukhuset. Min fråga lyder; hur länge skall distriktets planering pågå, innan distriktet kommer till en vård som inte utgår från sjukhusfatigheterna? Fastän organisationen är gemensam för distriktet, så kan man inte utnyttja de möjligheter som finns. Vårdkedjan bör koordineras också till den del att patienter som skrivs ut från ett sjukhus, garanteras en uppföljning för att trygga eftervården. Patientstyrningen är det centrala i min motion. Som jag ser det i dag, så har en massa energi offrats för att utveckla distriktets byråkrati, utan några större effekter på patientstyrningen.
Att socialvården och primärvården skulle omhändertas av HNS, är en diskussion som kanske inte är mogen för några beslut. Det är svårt att se praktisk nytta eller ekonomiska fördelar i att distriktet med fjärrstyrning skulle sköta frågor, som kräver lokalt beslutsfattande.
Undertecknad föreslår därför att:
Styrelsen för HNS i snabb takt utvecklar patientstyrningen så att distriktets sjukhus arbetar koordinerat med målet att patienten sköts i en och samma vårdkedja oberoende av sjukhus. Samtidigt borde styrelsen se till att kostsamma specialiteter sköts mera koncentrerade och utveckla produktifieringen vid sjukhusen för att göra det möjligt att jämföra sjukhusens kostnader / priser. Målet är att effektívera sjukvården genom ökad konkurrens, vílket i vissa falla kan betyda nyttjande av privata producenter av sjukvård. Koncentration och konkurrensutsättandet kommer att vara kostandseffektiva, vilket gynnar betalarna d.v.s kommunerna, samt klargör också innehållet i de mindre sjuhusens strategier för framtiden.

Veikko Wigren , fullmäktigeledamot i HNS.
(P.S. Det finns saker som har förbättrats men än i dag är vissa frågor oklara, trots att tre år gått)

Jag är mycker förvånad över att bl.a. de ovannämnda fått så mycket gratisreklam i både radio och TV. Biljettpriserna till bl. de ovannämndas konserter är skyhöga och dessutom stöder YLE deras uppträdande med flere reklaminlägg, och detta har pågått  i veckor före deras ankomst. Min fråga till YLES ledning är; från vilket konto tas resurser till dessa reklaminlägg och varför har dessa artister en fördel, som vanliga små artister inte har? Min övertygelse är att dom själva kan finasiera sina ankomster, för det har dom råd till.Yles verksamhet finansieras med s.k. allmänna medel och då borde också alla artister ha samma förmån, eller så inte. Om man är lite elak så kan man kalla deras ankomst och uppträdande till "spektakel". ( observera att jag skickat dessa tankar till HBL och Yles redaktörer, men ingendera har bemött mina frågeställningar )

Alltför ofta läser man åsikter om sjukhusets framtid i vår lokaltidning. Åsikter är bra , men de flesta döljer den verkliga problemeatiken. Det är fråga om att få ner priset  helst den nivå som HNS har, för att inte tala om specialsjukvårdens pris i landet. Den som läst mina tidigare bloggar, har säkert bekantat sig med den prisnivå som vi har i västnyland, och de övriga jämförelseobjekten.

Senast läste jag S.U:s inlägg med fem undertecknare om samma innehåll, som så många skrivit före dem. S.U talar om långa sträckor för föderskor från Bromarf till Ekenäs. Jag undrar vad befolkningen i Lappland skulle tycka om detta? Vårt första barn föddes år 1959. Den födelsen skulle man inte klarat i vårt lokala sjukhus eftersom den blev problematisk, så det blev kvinnokliniken i H:Fors. Man måste också veta att den tiden fanns inte ambulans till förfogande, utan transporten sköttes med en  privat paketbil men det gick också bra. Tryggheten låg däri, att barnmorskan åkte med i bilen.

Hos oss talar man också om att föda på svenska. Jag måste sätta rätt många frågetecken efter sådana uttryck. Man talar vidare om att det kommer föderskor från andra områden, som betalar för sig. Men många torde vara ense om, att vi kan inte uppehålla en beredskap för alla eventualiteter.( Man kan inte att undvika tanken om den s.k. ankdammen, när man läser dylikta tankar). 

Mitt koncept till V.N. sjukhus framtid är att man skall hålla den beredskap som befolkningsunderlaget behöver, beaktande också kostnadsnivån. Det betyder att man måste ha en omsättning som garanterar det ovannämnda. Sen när vi i Raseborg är så lyckliga att nativiteten är på uppåtgående, då satsar vi igen på det behovet. Jag kan inte heller arkivera tanken om ett intimare samarbete med Lojo sjukhus, som kunde rädda delar av verksamheterna i det västliga Nyland. Man måste veta att rationaliseringar sker hela tiden inte minst inom den krävande  specialsjukvården, så varför skulle V.N  sjukhus då undgå förändringar?

Detta och många andra frågor diskutterades otaliga gånger också  under den tid på 18 år jag medverkade i beslutsfattandet i Nylands -och senare i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.  (HNS)